Några manliga författare 1980-, och en kvinnlig.

Publicerat avmatsmyrstener.comPublicerad iOkategoriserade

Lars Jakobson (1959-) (urval)

Om I den röda damens slott (2000)

På bokens baksida talas om en ”flerdimensionell värld”. Och det är sannerligen ingen underdrift. Jakobson är sedan gammalt science-fiction-entusiast, men också en betydande författare. Titeln tolkar jag som en hänvändelse till planeten Mars, en ”röd planet” alltid dold i ett rött moln av sand, som ständigt blåser med orkanstyrka. I boken, kanske Jakobsons bästa, blandas fakta med fiktion på ett mästerligt sätt, oerhört välskrivet, en njutning att läsa. Sedan må man vara mer eller mindre intresserad av sf, jag är väl snarare mindre, men det är trots det fascinerande att läsa. Här hävdas att USA på 1970-talet skickade inte mindre än fyra rymdraketer till Mars, men att kongressen avslog ytterligare anslag pgr av de höga kostnaderna. Jakobson redovisar olika forskare som att döma av fotografier från planeten menar att där funnits en gammal civilisation, som idag är utdöd. Och vad vet vi? Boken blandar på ett fyndigt och helt naturligt sätt astronomi med rymdforskning och språkforskning, marsianerna (eller ”martianerna”) hade ett eget språk som vi dock aldrig kunnat dechiffrera, ja t o m stora bibliotek med böcker. Här öppnar sig förstås fantastiska oceaner av spännande tankegångar och vilda spekulationer. Jakobson kombinerar detta med det rent biografiska: han reser till den döde faderns hus i Älvdalen (Ulvdalarna) och gräver fram tonvis med material, som sätter fart på minnena om en far som visserligen var en sorts glad entreprenör inom alla möjliga slags företagsförsök, men som fullständigt struntade i sonen.

Det är en lärd och väldigt ”manlig” bok (kvinnor förekommer bara undantagsvis, som referenser till berättarens flickvän Kristina, och faderns sambo Janet). Här finns massor med stickspår, ett handlar om berättarens brevvän Doug från USA och hans tid i armén i Vietnam. Ett om språkforskaren Martha Dane, som förgäves försöker övertyga den amerikanska kongressen om mera pengar till Mars-äventyret. När hon förför en annan kvinna på rymdskeppet (en väldigt fin erotisk scen) visar det sig att hon är tvåkönad. En annan handlar om familjen Horton i Montana i USA, dit berättaren reser i jakten på brevvännen Doug. Sin far har han knappt sett sedan de skildes när berättaren var 16, och flyttade till Skåne. Om modern sägs inget alls. Orson Welles, som gjorde den berömda radiodramatiseringen av Världarnas krig, som skrämde slag på de lyssnande amerikanerna, ägnas flera sidor, H.G. Wells roman är en av de första riktigt klassiska science-fiction-böckerna. Den berömda amerikanska piloten Amelia Earharts mystiska försvinnande över Stilla Havet, och Welles flera försök att filma Joseph Conrads Mörkrets hjärta. Tankarna dras till andra författare med tekniska intressen som just Lars Andersson och Lotta Lotass, Helena Granström, Balsam Karam, eller dokumentärromaner av P.O. Enquist eller Eyvind Johnson, ja t o m till en mystiker som Borges. I urval från olika källor får vi läsa om ”torgmänniskan” som fruktar och försöker undvika ”himlen”, eller ”icke-människan” som handlar om berättarens svåra tid som barn. Många hänvändelser till TV-serien The Martian Chronicles. Och vi får veta (enligt författaren) att NASA redan i slutet av 1960-talet försökte sälja ”resor till Mars”. Hans mormor i Skåne, som han flyttar till för att gå gymnasiet, kallar fadern en ”skojare” och ”begagnade bil-handlare”, som tidigt köpte en amerikansk Chevrolet Impala, som han också försökte få sälja i Sverige på licens. En annan inspiratör är David Bowies skiva Ziggy Stardust från 1972. Att indianer användes i amerikanska armén som signalister under första världskriget eftersom de talade ett språk som tyskarna inte förstod. Att sf-författaren H.G. Wells dissade ”romaner och diktsamlingar” men förordade ”tankar, vetenskapliga böcker”. Om att letandet efter brevvännen Doug för honom runt i USA och till den avlägsna ön Saint Kilda i Skottland där författaren påstår att Sovjetunionen hade en fiskehamn och där fartyget Dmitrij Mendelejev gick på grund (den ryska ”skuggflottan” är alltså inte heller något nytt påfund).

Lars Jakobson står och ser upp på stjärnhimlen och fantiserar om vad han ser. Trogen sitt barndomsminne: ”Men det stod inte planeten Jorden någonstans på den lampförsedda jordglob som far ställt som något slags mysbelysning ovanpå tvn. Den var täckt med en mössa av damm över norra hemisfären som för att åskådliggöra inlandsisens utbredning/…/ Globen spred ljus över mitt ansikte på nätterna och jag drömde som så många gånger förr om att stå på observationsdäcket och se ut över rymdstationerna.”

(Romanen nominerades till Augustpriset 2000. Jakobson har erhållit ett antal priser och stipendier.)

Lars Andersson (1954-) (urval) till  detta övers. från norska o isländska

  • 1974 – Brandlyra
  • 1976 – Vi lever våra spel
  • 1977 – Gleipner en isländsk saga 1979 – Snöljus
  • 1980 – Försöksgrupp 1982 – Bikungskupan
  • 1988 – Pestkungens legend
  • 1998 – Jag, Herulen. En värmländsk historia (tillsammans med Tomas Andersson)
  • 1995 – Platsens ande. En bok om Tage Aurell
  • Andersson debuterade 19 år gammal med romanen Brandlyra (1974), av somliga kritiker uppfattad som alltför mogen för att vara skriven av en tonåring, och Andersson misstänktes av recensenten Lars-Olof Franzén för att vara bulvan för en äldre författare.Den är inspirerad av Aksel Sandemoses roman Varulven.
  • Det publika genombrottet kom med romanen Snöljus (1979) vilken gavs ut i flera upplagor och översattes till många språk. Bikungskupan från 1982 befäste hans position som en av de viktigare yngre svenska författarna. Den skildrar en värmländsk uppsalastudent i början av 1900-talet. Denna ingår i en trilogi tillsammans med Vattenorgel (1993) och Vägen till Gondwana (2004), den senare boken en skildring av en ung Harry Martinson på luffen i Indien. Tillsammans har trilogin getts ut som Vattnets bok (2005). Andersson har intresserat sig för kabbala och Indiens moderna historia, och har också skrivit ett antal essäsamlingar. Ett urval av hans essäer publicerades 2004 i Fylgja och 2014 i Uppenbarelser. (Wikipedia). Andersson har också erhållit ett antal priser, bl.a. Ivar Lo-Johanssons pris och Samfundet De Nios stora pris.

Stefan Lindberg: (1971- Alingsås)

  • 1999 – Tusen nålar (berättelser, Albert Bonniers Förlag)
  • 2002 – Min terapi (roman, Albert Bonniers Förlag)
  • 2008 – I Gorans ögon (berättelser, Albert Bonniers Förlag)
  • 2014 – Du vet väl om att du är värdefull (roman, Albert Bonniers Förlag) i pocket Du vet väl om (Månpocket, 2015)
  • 2016 – Nätterna på Mon Chéri, (roman om mordet på Olof Palme, Albert Bonniers Förlag)
  • 2020 – Splendor, (roman, Albert Bonniers Förlag)
  • 2024 – Viskarna, (roman, Albert Bonniers Förlag
  • Lindberg, Stefan: Splendor (2020) Splendor är en roman som blandar autofiktion, mysteriespel och kärleksberättelse. Romanen utforskar jagets gränser genom att låta författaren Stefan Lindberg möta en mystisk man vid namn Mathias Splendor, som har en koppling till en sekt kallad ”Paradiset”. Boken beskrivs som en vilt engagerande och hallucinatorisk upplevelse som leker med sanning och fiktion. En majkväll 2017 stöter författaren ihop med Mathias Splendor Johansson på en uteservering i Stockholm. Han har ett förflutet i en sekt – Paradiset – med megalomana ambitioner; man har använt en sinnesvidgande drog för att få själar, minne och framtid att flyta samman, och det visar sig snart att Splendor har kännedom om en förträngd händelse i Stefans förflutna. [Wikipedia] (Romanen nominerades till Augustpriset 2020)

Lotta Lotass (1964- Västerdalarna, Göteborg)

Avhandling om Stig Dagerman

Tredje flykthastigheten : roman. Stockholm: Bonnier. 2004.

  • Skymning : gryning : roman. Stockholm: Bonnier. 2005. Libris 9863947. ISBN 91-0-010758-1
  • Min röst skall nu komma från en annan plats i rummet. Bonnier pocket, 99-0307595-2. Stockholm: Bonnier. 2006
  • Den röda himlen : roman. Stockholm: Bonnier. 2008
  • Konungarnas tillbedjan. Stockholm: Bonnier. 2012
  • Landskapen kring Troja. Grängesberg: Lotta Lotass. 2023. ISBN 978-91-527-5926-4
  • Rubicon Issos Troja. Västra Frölunda: Ekphrasis. 2024. ISBN 978-91-986-2579-0
  • Härföraren. Hörspel. Grängesberg: Lotta Lotass. 2025.
  • Lotass debuterade som författare år 2000 och har sedan dess utgivit ett tiotal böcker, dramatik och hörspel samt publicerat texter på internet. Hennes författarskap karaktäriseras av ”det outsagdas estetik”, där läsaren bjuds in som medskapare till verken.
  • Efter den förhållandevis traditionella debuten Kallkällan som delvis utspelas i Västerdalarna, Mockfjärd, följde ett par prosaverk om teknologiska landvinningar och drömmen om att överskrida människans jordiska begränsningar, Aerodynamiska tal (2001) och Tredje flykthastigheten (2004). Däremellan kom Band II. Från Gabbro till Löväng (2003) som istället handlar om fantasins överskridande kraft, också med referenser till Västerdalarna, och senare Min röst skall nu komma från en annan plats i rummet (2006) där moraliskt överskridande står i centrum.
  • Som huvudverk i författarskapet räknas en trilogi av romanexperiment baserade på Immanuel Kants tre kritiker: Den vita jorden (2007), Den röda himlen (2008) och Den svarta solen (2009). Den vita jorden väckte uppseende för att verket består av 148 onumrerade och opaginerade häften om sammanlagt 588 sidor samlade i en låda istället för mellan vanliga bokpärmar.
  • Lotass har även uppmärksammats för sin med Samuel Beckett besläktade dramatik, bland andra Samlarna (2005) och Arkipelag (2007), samt publicerat en rad prosatexter på internet. 2009-2018 satt hon i Svenska akademien och i Kungliga Vitterhetssällskapet i Göteborg. Hon har nominerats tre gånger till Augustpriset för sina böcker.

Publicerad av matsmyrstener.com

F.d. bibliotekarie, litteraturforskare, skribent. Hemsidan publicerar några av författarens texter in extenso.

Lämna en kommentar