Mats Jonsson: Mats kamp (2011)
Mats Jonsson, född i Kramfors dit han återvänt efter år i Stockholm, är en av våra främsta serieromanförfattare, i böcker som Hey Princess, Pojken i skogen, Unga norrlänningar, och Nya Norrland. Han har sagt sig vilja skildra hela sitt liv från uppväxten i Kramfors till livet med hippa vänstermänniskor i Stockholm, och återvändandet till hembygden, i serieform. I serieboken Mats kamp får vi följa författaren och hans flickvän Veronicas liv, graviditeten och födseln och de första åren med dottern Ellen. Inflikat i berättelsen är tillbakablickar, politiska statements, och allehanda humoristiska utvikningar. Serieromanen som form blir allt vanligare, se t.ex. Persepolis av iranskfödda Marjane Satrapi, Återvinningscentralen av Ulrika Linder, Joanna Rubin Drangers autofiktiva böcker om Fröken Märkvärdig och Fröken Livrädd, eller Lena Ackebos humoristiska skildringar av Stockholms Södermalms hipster-distrikt ”Sofo”. Ett nytt litterärt medium som talar till både ord och bild i oftast lyckade kombinationer! I senare böcker har Joanna Rubin Dranger skrivit (och ritat) om sitt judiska arv, och Mats Jonsson om sitt samiska (Vi var samer, Långa lappflickan (Stinas jojk)).
Lina Neidestam: Zelda
Ovan: Lina Neidestam, Joanna Rubin Dranger
”Men så är Vårhed oerhört rolig också, när dammet från den inledande upplevelsen av nästan hysteriskt nutidsrefererande lägger sig flyter guldkornen upp. Som när Älskling vill leka dominansrollekar med ett nytt hemsläp, vill ha smisk och ber honom samtidigt förnedra henne genom att säga ”att det aldrig kommer bli nåt av min poesi och att jag bara slösade CSN-pengar på den där kursen i kreativt skrivande?” (Jenny Aschenbenner i SvD)
Ovan: Cecilia Vårhed, Inger Edelfeldt, Nina Hemmingsson
Den internationellt uppmärksammade Marjane Satrapis självbiografi som seriebok, Persepolis. Satrapi är född i Iran och har bott i Sverige och Österrike, och utbildad i Frankrike.
Thomas Arnroth: Livets ord. Mina tio orimliga år som frälst, del 1. Serieroman. (2017)
En riktigt rolig serieroman, fint illustrerad, högt tempo, med både text och bild i kul kombination. Huvudpersonen Thomas är uppvuxen i Norrköpings miljonprogram Hageby som har ett bra basketlag. Han är en ”sökare”. Föräldrarna jobbar, Thomas funderar över livet när han inte spelar basket. Det är 1970-tal med New age, nya religiösa strömningar, indisk meditation, buddhism och hinduism. Thomas mamma hade en tuff uppväxt, pappan är från landet. De grälar ofta och började arbeta när de var 16 år. Riktig arbetarklass. Pappan hatar ”sossarna” och Thomas är ointresserad av politik. Han känner sig annorlunda och ”utanför”. En kompis i basketlaget tipsar honom om en ny religiös gruppering, Livets ord, en utbrytning från pingstkyrkan, amerikanskt inspirerad, med en medryckande pastor vid namn Ulf Ekman (en gång kommunist men med en utbildning i Svenska kyrkan). Ekman är ”kapitalist” och säljer religion i paket, främst sina egna böcker, och är en medryckande predikant som också hatar ”sossarna”. Thomas ägnar sig åt att rita och skriva, får jobb som journalist på Norrköpings Tidningar, och tar lärarvick som religionslärare, där han blir populär hos eleverna. Men när han predikar för dom om Livets ord och försöker ”frälsa” eleverna med vuxendop så får han anmärkning av rektor och får sluta. Tillslut värvas han till Livets ords nystartade tidning Troshjälpen, och får skriva en bok som han kallar ”Bli vis på Bibelns vis”. När del ett slutar ska Thomas till Uppsala för att gå Livets ords predikantskola, 1985, som 21-åring, efter ett stort frälsningsmöte i Uppsala ishall med 4.000 tungomålstalande och sjukdoms-förnekande åhörare.
Den som vill veta hur det går får fortsätta läsa nästa del. Författaren lämnade Livets ord åren före millennieskiftet, 1997.
Tara Westover: Allt jag lärt mig (2019)
Den uppmärksammade romanen Educated utkom i USA 2018. Den skildrar den barnrika familjen Westover, som lever i en bergig trakt i Idaho på 1990-talet. De är mormoner och s.k. ”preppers”, d.v.s. de förbereder sig för ett kommande världs- eller inbördeskrig, och undviker och misstror all statlig och delstatlig inblandning i enskilda individers liv. De går inte i skola och utnyttjar inte allmän sjukvård. Fadern Gene arbetar på sin egen bilskrot, han predikar ständigt Guds ord (dock utan att fysiskt misshandla) för familjen, och utsätter både sig själv och barnen för livsfara när de arbetar på den sunkiga bilskroten där metallen återvinns i livsfarliga maskiner för att säljas. Det slutar också med att fadern, som författaren misstänker har obehandlad bipolaritet, råkar ut för en arbetsskada som gör honom handikappad. Den som istället misshandlar Tara är den våldsamme brodern Shawn, som även han verkar ha en diagnos. Modern Faye lär sig att förlösa barn och tillverkar helande mediciner av örter och dekokter. En av bröderna lyckas trots den bristfälliga undervisningen i hemmet komma in på college, vilket också blir lillasystern Taras mål. Familjen har inga böcker utom Bibeln och några mormon-skrifter, men med en otrolig livskraft lyckas hon både testa sig in på college, och får sedan (med lärarnas stöd) ett stipendium som för henne till Cambridge i England där hon sedermera doktorerar på en avhandling i historia om mormonismens påverkan på amerikansk 1800-talshistoria. Romanen väckte stor uppmärksamhet när den gavs ut i USA, fick flera priser, men blev också dragen inför domstol av Westovers föräldrar och syskon för förtal. Boken skildrar med inlevelse uppväxten i Idaho och hur Tara kommer in på college i Utah utan att veta någonting om hur man klarar sig i den ”stora världen” utanför Clifton, Idaho. Rent stilistiskt ingen ”höjdare”, snarare en uppslukande ”sidvän-dare”.
