Klavertramp: apropå en lista på Spotify

En fördel med att ha en egen hemsida är ju att man kan skriva om i princip vad som helst. Till exempel om olika typer av klaver- eller tangentinstrument. Jag gjorde en sådan musiklista på Spotify med 85 exempel på musik ända ifrån Medeltiden och fram till idag. Låt mig presentera den i stora drag (Min spellista nr 131/ Keyboardfest).

Först har vi klaverens konung – den stora kyrkorgeln. Det lär ha funnits en sorts orgel redan i antiken, kallad ”vattenorgel”. Under medeltiden var den ofta bara ett litet enradigt tangentbord, som drevs med luft från en handdriven bälg. Den hade olika namn t.ex. Regal. Också kallad Portativ, eftersom den kunde bäras med sig. Jag har några medeltida exempel med Early Music Consort of London och David Munrow, och ett modernt, ”Dog’s life” av Gentle Giant, från LP:n Octopus.

Under renässansen (fr.o.m. 1500-talet) utvecklades den s.k. piporgeln till den som vi känner idag. Tonen var ganska gäll, skarp, och i intervallet hög. Jag har exempel av Georg Friedrich Händel, Giovanni Gabrieli (liksom Vivaldi verksam i Venedig), Henry Purcell. Johan Sebastian Bach, kyrkorgelns mästare, finns också med. Under hans tid utvecklades kyrkorgeln rejält och fick många nya ljud och klanger. Bach (1685-1750) anlitades ofta som expert när nya orglar skulle byggas i Tyskland.

Kyrkorgelns höjdpunkt var slutet av 1800-talet, med den stora ”romantiska” franska orgeln. Här har jag exempel av Olivier Messiaen, César Franck, Gabriel Fauré, Jean Langlais, Otto Olsson. En liten ”kusin” är den enkla tramporgeln, orgelharmoniet, som fanns i alla skolsalar förr, även i min i Umeå, där läraren ofta trakterade orgeln med varierande resultat till morgonsamlingen. Mitt exempel är av Antonin Dvorak, från hans Bagateller, opus 47, och fram till en folkmusikgrupp som Norrlåtar. Tramporgeln förekommer ofta i folkmusiken från Norrbotten.

I modern tid har inom populärmusiken elorgeln en given plats. Tidiga amerikanska fabrikat var Lowrey, Wurlitzer, och Hammond. Fred C. Lowrey (1871-1955) var en av de mest framgångsrika av en typ av elorglar som spelades på biografer, varuhus och under ishockeymatcher. Länge funderade jag på vilket instrument som inleder ”Lucy in the sky with diamons” på Beatles Sgt Pepper-album, tills jag läste att det var en Lowrey-orgel. På Being for the benefit of Mr Kite, på samma album, har man lagt på tre olika orglar, bl.a. en Lowrey, och ett orgelharmonium. På min Spotifylista har jag några exempel i slutet hur äldre Lowrey- och Wurlitzerorglar lät (Bart Rodyns, Howard Alan, Buddy Cole, The Mighty Wurlitzer/Songs from Broadway, Tiger Rag från en Wurlitzer carousel organ från 1920), plus några hammondorgel-exempel (Jimmy Smith, Emerson Lake & Palmer, London Leslie Swings, Dolf de Vries, Procol Harum).

Udda orgeltyper som positiv, karusellorglar, arena-orglar har jag några exempel på t.ex. Bruno Bertoli, ”Barrell organ”, eller ”Cuchoo waltz” med De Leuwiin Dutch Street Organ.

En s.k. Lowery magesty organ, en orgel som kunde producera i princip alla ljud som fanns, inklusive en hel rytmsektion

Pianots föregångare var cembalon, där en liten metallklubba slår an strängarna i instru- mentet, till skillnad från i pianot där hammaren är klädd med filt. Det s.k. clavichordet hade bara en sträng som slogs an, så tonen ”darrar”. Det användes för hemmabruk av t.ex. Bach, i undervisningen av hans söner. Den moderna cembalon/pianot har flera strängar för varje tangent. Här finns hur mycket musik som helst, från tidiga exempel som Alessandro Stradella (renässansen), Christian Ritter (1600-tal, en tysk musiker som drottning Kristina lät engagera i Sverige), till Bach och hans son Carl Philip Emmanuel, verksam vid Fredrik den stores av Preussen hov, och med svenska exempel av Johan Wikmansson och Johan Agrell (1700-talet). Några udda släktingar till cembalon var ett instrument som kunde växla mellan att spela orgel och cembalo (exempel av Johan Wikmansson), eller en s.k. ”Lautenwerk”, en vackert utsirad cembalo som mer lät som en harpa, idag helt bortglömd (exempel med cembalisten John Paul) (Bach var förtjust och lät bygga en privat, av en släkting som var instrumentmakare.) Cembalon dyker ofta upp i modern populärmusik, jag har exempel från grupper som Renaissance, Ekseption, Clouds, Hep Stars, Manfred Mann. Ett modernt exempel på ”klassisk musik” är Concert Champêtre, en cembalokonsert av Francis Poulenc.

Lautenwerk. ”Much of the available information relates to three 18th century German instrument makers: Johann Christoph Fleischer of Hamburg, Johann Nicolaus Bach and the organ builder Zacharias Hildebrandt.” The LUTE-HARPSICHORD: A Forgotten Instrument

Den västtyska tillverkaren Hohner gjorde en elektrisk cembalo (clavinet) mellan 1964 och 1982. Instrumentet blev snabbt populärt, t.ex. reggae, ett av paradnumren är Stevie Wonders Superstition (1972). I min låtlista finns exempel från artister som Billy Preston, Emerson Lake & Palmer, Greenslade, Rick Wakeman.

Redan på 1780-talet hade våra dagars piano börjat produceras, Mozart hann skriva verk för piano innan han dog 1791, som barn spelade han bara cembalo. Beethoven skrev enbart för piano, där den tidiga prototypen kallas ”hammarklaver”. Jag har exempel på tidig pianomusik av en av Mozarts kollegor, tjecken Jan Ladislav Dussek, Carl Philip Emanuel Bach, den svenske komponisten Johan Agrell (Stig Ribbing spelar på ett originalinstrument från Musikmuseet i Stockholm). Om kyrkorgeln är konungen, så får den moderna piano- flygeln i så fall vara drottningen bland klaverinstrumenten. Moderna exempel på piano är på listan t.ex. Francis Poulencs konsert för två pianon och orkester, Sergej Prokofievs Pianokonsert nr 3, Keith Emersons roliga fuga ”Bach before the mast”, Rick Wakemans filmmusik The Birdman of Alcatraz. Keith Emerson (1944-2016) var en engelsk klassiskt skolad pianist som kom att bli den stora mästaren inom progressiv rock/pop på både Hammondorgel och Moog synthesizor (se nedan). Han var förtjust i ljudet från det ostämda pianot som vi känner igen från gamla cowboyfilmer (exempel på detta i låtar som The Sheriff, Bitch’s crystal, Honky tonk train blues, den senare ett klassiskt boogie-woogie stycke av Meade Lux Lewis från 1927). Ett annat särpräglat piano-ljud kom från det ”preparerade pianot” (exempel av kompositö-ren John Cage, och den tyske pianisten Hauschka, Volker Bertelmann) där pianots strängar stäms om, och ”prepareras” med olika saker som häftstift och pappersbitar. Exempel på ”saloon piano” är vidare Goodtime Charlie av Franky ”Fastfingers” Flint, och filmtemat från den franska gangsterfilmen Borsalino, av Claude Bolling. Ett annat udda piano-ljud är musik för leksakspiano, här ett exempel med Yann Tiersen (”Waltz of the Monsters”). De elektriska pianonas tillverkare är främst Wurlitzer och Fender Rhodes i USA (se exempel i låtlistan bl.a. den engelska popgruppen Argent).

Keith Emerson framför en tidig version av en Moog synthesizor

Ett udda klaverinstrument är det klockspelsliknande instrumentet Celesta. Det konstruerades i Frankrike på 1800-talet, och Peter Tjajkovskij var den förste som använde det i en sats i balettmusiken Nötknäpparen 1892. Ett av de mer spektakulära klaverinstrumenten är Mellotronen, som imiterar ljud av stråkar, flöjt eller brass (metallblåsare som trumpet, trombon). Den konstruerades på 1960-talet i England (korta kasettband med inspelad musik sätts igång av en tangent, som bara kan hållas intryckt ett visst antal sekunder) och blev snart populärt inom den ”progressiva rocken” i England med band som Moody Blues, Genesis, King Crimson, Yes, den holländska gruppen Focus, David Bowie och Van Der Graaf Generator (se några exempel i låtlistan). Genren kallades ibland ”symfonirock” med grupper som Queen, Europe och svenska Kaipa. (Beatles använder den i introt till Strawberry fields forever, och musiken till filmen Yellow submarine.) Idag är mellotronen ett populärt samlarobjekt med ett väldigt speciellt (lite syntetiskt) ljud. Ett tidigt liknande instrument kallades Tamberlin, uppkallat efter sin uppfinnare (se exempel i listan). Det spöklika ljudet av en Theremin (efter den ryske uppfinnaren), mest känt i låtar som ”Good vibrations” eller den tecknade serien Scooby-Doo, eller introt till TV-serien ”Morden i Midsommer”, räknas inte som ett klaverinstrument (även om det också finns med klaviatur). Mellotronen ersattes succesivt av en s.k. Stringman (Logan eller Roland synthesizors).

Keith Emerson började studera Robert Moogs elektroniska instrument Moog synthe– sizor på 1960-talet. I Emerson Lake & Palmers repertoir finns en rad låtar med olika synthesizors. De blev med tiden betydligt enklare att frakta med sig (jfr bilden ovan med Emerson och Moogen). Med tiden kom också ett flertal synthesizors med ännu mer utvecklade symfoniska ljud (se exempel med Emerson Lake & Palmer, Van Der Graaf Generator, Greenslade, Ekseption, Switched on Bach/Herbert Weichel) med nya namn som ARP, Korg, Yamaha, eller Oberheim Synthesizor som Joe Zawinul (polsk-österrikisk från början jazzpianist) i Weather Report spelar.

Weather report, en av de mest kända grupperna inom jazz-fusion-genren, med Joe Zawinul bakom klaveren, Wayne Shorter på saxofon och Jaco Pastorius på bas. Bilden från den japanska turnén 1980, från LP:n Night passage.

Slutligen ytterligare ett verkligt udda klaverinstrument. Den franske instrumentbyg-garen Maurice Martenot uppfann en föregångare till synthesizern, som han kallade Ondes Martenot (”Martenots vågor”). Den producerade på elektronisk väg ett flöjt-liknande svävande ljud som påminner om Thereminen (se ovan) och kom efter andra världskriget att användas i musik av t.ex. Olivier Messiaen och Darius Milhaud. Om pianodragspelet ska räknas hit kan vara osagt, men jag har tagit med ett par låtar.

  1. Bagatell Op 47:1 (Antonin Dvořak) Scharoun ensemble ORGELHARMONIUM
  2. Konsert för 2 pianon o orkester (Francis Poulenc) Sylvie Deferne, Pascal Rougé, London Phil Orchestra (Charles Dutoit) PIANO/FLYGEL
  3. Concert Champêtre (Francis Poulenc) Elisabeta Chojnaςka, Orchestre National de Lille (Jean-Claude Casadesus) CEMBALO
  4. “Dance of the sugarplum fairy” (plommonféen) from The Nutcracker (ballet, Pjotr Tjajkovskij) Berlins Filharm orkester (Simon Rattle) CELESTA
  5. Orgelkonsert, op 7:1 (G. F. Händel) Academy of ancient music (Richard Eggar) Small pipe organ 1700
  6. Watcher of the skies (Genesis) Mellotron, Hammondorgel
  7. Wanderer (Renaissance) CEMBALO
  8. Svit för piano och Ondes martinot (Olivier Messiaen) Jeanne Loriod, John Phillips ONDES MARTENOT/PIANO/FLYGEL
  9. Tavlor på en utställning, The Old castle, Blues variations (Modest Mussorgskij, Emerson, Lake & Palmer) Moog synthesizer, hammondorgel
  10. Orgelsonat nr 1 (J. S. Bach) Karl Richter. Stor kyrkorgel 1800
  11. Nutrocker (Emerson, Lake & Palmer, Kim Fowley, Tjajkovskij) El. cembalo/clavinet
  12. Honky tonk train blues (Meade Lux Lewis) Keith Emerson Prep. (Saloon) piano
  13. Partita nr 2 (J.S. Bach, Ekseption) Orgel, Moog synt., Piano
  14. Still you turn me on (Emerson, Lake & Palmer) Cembalo, Dragspel
  15. There is a man (Manfred Mann) Celesta
  16. Cubist town (Manfred Mann) Celesta Mellotron, Orgel, Piano
  17. The Letters/Sailor’s tale (King Crimson) Mellotron
  18. Dog’s life (Gentle Giant) Medeltida handpumpad regalorgel 1400
  19. Sweet Mary (Argent) El. piano
  20. Bitch’s crystal (Emerson, Lake & Palmer) Celesta, piano, moog synt
  21. Intonationi (Giovanni Gabrieli) Heberto Tachesi Renässansorgel, 1500
  22. Superstition (Stevie Wonder) El. cembalo/Clavinet
  23. Organ grinder’s swing (Jimmy Smith) Hammondorgel
  24. Boogie (George Wright) Amerikansk Teaterorgel (Wurlitzer)
  25. Le Clochard (Focus) Mellotron
  26. So long dad (Randy Newman, Manfred Mann) piano, mellotron, cembalo
  27. Pilgrims (Van Der Graaf Generator) hammondorgel, mellotron
  28. With my face on the floor (Emitt Rhodes) Piano, Orgelharmonium
  29. Le banquet celeste (Olivier Messiaen) (Damien Guillon) Kyrkorgel (stor fransk, romantisk) 1890
  30. Sinfonia (Alessandro Stradella) (Ars Italica)
  31. Tank (Emerson, Lake & Palmer) El. cembalo/clavinet, piano, moog synthesizer
  32. Svit för clavichord (Christian Ritter) Gustav Leonardt clavichord (barock) 1700
  33. The Fez (Steely Dan) Teaterorgel/Lesliekabinett, el. piano, orgel, piano, moog synt.
  34. Fransk svit nr 5 (J.S. Bach) John Paul, Lautenwerk (barock) 1700
  35. In tua memoria (Arnold de Lantin) Ars Italica medeltidsorganum 1400
  36. I am the melody (Clouds) cembalo, orgel
  37. Väva Vadmal (Folkmelodi) Jan Johansson piano-dragspel
  38. The Indian Queen, Fanfare (Henry Purcell) renässansorgel 1500
  39.  Brandeburg concert, 3, Adagio (J.S. Bach) Herbert Weitl, synth.
  40. Spirit of the dance (Greenslade) orgel, mellotron, synthesizer, el. piano, clavinet
  41. Chamberlin (Takeshi Kobayashi) Chamberlin-mellotron
  42. Birdland (Weather Report) Oberheim synthesizer, piano, el. piano
  43. Pianosonat op 10:1 (J L Dussek) Bart van Oort, hammarklaver
  44. Tiger rag (Original Dixieland Jazzband) John Ford Hewitt, Wurlitzer Positiv/Karusellorgel 1920
  45. Hedwigs theme fr. Film-Harry Potter (John Williams) El. celesta
  46. Jane Seymour (Rick Wakeman) kyrkorgel, synth., clavinet
  47. Waltz of the Monsters (Yann Tiersen) Toy piano
  48. Outa space (Billy Preston) clavinet
  49. From the Zauberflöte (W.A.Mozart) Bayerska radions orkester och kör (Haitink) glochenspiel/celesta
  50. From La clemenza di Tito (W.A.Mozart) Arr. for clavichord, hammarklaver, Alexander Gergely
  51. Seven stones (Genesis) mellotron, Hammondorgel
  52. Let’s dance (David Bowie) Oberheim synthesizer
  53. Scott Joplin: Maple Leaf Rag (”pianoduell” ca 1920 med den legendariske svarte ragtimepianisten Scott Joplin) (28) Epic Duelling Piano Scene (HD) from Scott Joplin (1977) | TUNE – YouTube (Joplin kommer in efter ung 5 minuter och spelar några av sina mest kända ragtimes, Youtube)
  54. Andante för cello och orgelharmonium (G. Fauré) Bengt Forsberg, Andreas Brantelid
  55. Panus Angelicus (C. Franck) King’s college choir (Clewbury) Tom Winpenny, kyrkorgel+kör
  56. Sonata för preparerat piano (John Cage) Mario Ayemian  
  57. Title (Rei Harakami) preparerat piano, el. piano, synthesizor
  58. Pièces de Clavecin (J.Ph. Rameau) Michel Leclerc cembalo
  59. Rock fugue (Alan Hawkshaw) ARP synthesizer
  60. Estampie from the Robertsbridge fragment (anon.) Michel Leclerc, Early music consort Positivorgel 1500-tal
  61. The Fairy ground (Gaillarde) David Munrow, London early music consort Positivorgel 1500-tal
  62. The Barrel-organ (Bruno Bertoldi) Positivorgel 1900
  63. Rocking in rhytm (Duke Ellington, Weather Report) Oberheim synt and Orchestreon, piano
  64. The Sheriff (Emerson, Lake & Palmer) Hammondorgel, prep. piano
  65. Watch a 1920s Self-Playing Piano Perform a Piano Roll Backwards with JOHN THE BACKWARDS GUY!!! (Youtube) Self-playing piano (pianola)
  66.  Kilamanoyad stomp/Doctor Strangely Strange, Borsalino theme/Claude Bolling, The Long Walk/Hauschka Orgelharmonium, Prep. piano, Toy piano
  67.  Sonata för orgelclavichord (Johan Wikmansson/Stig Ribbing) Orgelclavichord
  68. Klaversonat (Johan Agrell) Stig Ribbing, clavichord
  69. Kadrilj efter Valter Andersson, Svartbäcken (Norrlåtar) orgelharmonium
  70. Mia och Sebastians theme från La-la-Land (Justin Horowitz) celesta
  71. Fields of Joy (New York Rock ensemble) el.piano
  72. Peter Gunn Theme (Henry Mancini, Emerson, Lake and Palmer) moog synthesizer
  73. No more fear of flying (Gary Brooker, Dolf de Vries trio) Hammondorgel, piano
  74. I wish (Stevie Wonder) el.piano, moog synthesizer
  75. Isn’t it easy to say (Hep Stars/Ulvaeus) prep. piano, elorgel
  76. Svit för Orgelharmonium (Otto Olsson) Ralph Gustafsson
  77. Travelling lady (Manfred Mann Chapter III) elorgel, elpiano
  78. Oh what a beautiful morning (Gordon MacRae) Buddy Cole Wurlitzer Organ
  79. The Cuckoo waltz (Rolf de Leeuwen) Holländsk Positivorgel
  80. Lullaby of Broadway (Jerry Orbach) Buddy Cole, Wurlitzer organ
  81. Hey, hey, hey (Howie Gelb) Howard Alan, Lowrey Organ
  82. London Leslie swings smashing time (Porter Anderson), Hammondorgel
  83. Azrael revised (The Nice) Prep. (Saloon) piano
  84. Tema från Morden i Midsomer  Elektro-Theremin

Publicerad av matsmyrstener.com

F.d. bibliotekarie, litteraturforskare, skribent. Hemsidan publicerar några av författarens texter in extenso.

Lämna ett svar